Svensk rapport Framtidsbygd vill skapa dialog kring mat, måltid och turism

Rapporten (Sverige - det nya matlandet) Framtidsbygd handlar om slutsatser från workshops och diskussioner som förts på ett antal inspirationsmöten entreprenörer emellan med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas än mer, särskilt på landsbygden.

-          Antingen har man ett system som är styrt uppifrån, eller så arbetar man underifrån. I dag arbetar systemet uppifrån, förutom Leader, åtminstone i teorin. Då är det viktigt med tydlighet och transparens i hela processen. Politiker och myndigheter måste bestämma sig, konstaterar Urban Laurin från Progrezzum, som sammanställt rapporten. Det behövs en tydlig röd tråd som alla kan följa från början till slut. Den saknas i dag. Det går till exempel inte att få reda på varför vissa projekt får ja och andra nej. Med en röd tråd kan projekt utgå från tidigare erfarenheter och bygga på det. I dag uppfinns istället hjulet gång på gång. Ofta upprepas misstagen.

Men man kan välja ett system som arbetar underifrån också, vilket Urban förespråkar.

-          Arbetar man underifrån, på riktigt, så låter man de lokala aktörerna driva projekt som de anser behövliga. Som samordningsmyndighet tillhandahåller man då ett nationellt samverkansverktyg via internet där man kan se bland annat vad andra gör och samtidigt konstruerar man det administrativa systemet (ansökan, rekvisitioner, utbetalningar med mera) för de små entreprenörernas behov.

Genom att sätta det lokala engagemanget i centrum blir förutsättningarna bättre för långsiktiga framgångar.

-          Det måste bli lättare för mindre lokala aktörer att ta eget ansvar. I dag är systemet konstruerat för stora aktörer, som våra myndigheter och organisationer. Många projekt bygger på vad de stora projektägarna finner vara bäst och inte på vad bygderna önskar. Deltagandeekonomin, som vi lyfter fram i rapporten, handlar just om öppenhet och underifrånperspektiv. De komplexa frågor vi lever med idag, som miljö- och klimatutmaningar, kräver att vi engagerar många. Och det är många som vill engagera sig, som inte tas om hand, säger Urban Laurin.

Ett budskap som förs fram i rapporten är ett det behövs mer samarbete på olika nivåer.

-          Sverige behöver engagera sig mer i det nordiska samarbetet och matens och turismens aktörer behöver samarbeta mer. Det behövs även mer samverkan mellan små och stora företag, liksom mellan de små företagen.

Vilken är den viktigaste slutsatsen av rapporten?

-          Att entreprenörskap är den starkaste kraften för att nå ett hållbart samhälle. Detta är en kontrast till synen att det främst är politiker och myndigheter som står för lösningen. Man kan inte kommendera fram en hållbar utveckling. Det är aktörerna på en plats i en bygd som skapar hållbar utveckling i praktiken. Det lokala engagemanget är den viktigaste drivkraften. Vi behöver stötta en lokalekonomisk utveckling som ger entreprenörerna möjlighet att verka.

Vad hoppas du ska bli resultatet av rapporten?

-          Dels att politiker och myndigheter bestämmer sig. Oberoende av om vi arbetar med centralstyrning, eller om vi bygger på de lokala krafterna och arbetar underifrån behövs det en stödjande metodik och systematik som inte finns på plats idag.

Dels att entreprenörer känner ett större självförtroende, att de inspireras och tar ett större ansvar i utvecklingen. Att vi påbörjar arbetet för att etablera en demokratisk marknadsekonomi där varje produktion betalar sina egna kostnader och inte störs av skattefinansierade projekt som konkurrerar med marknaden. På så sätt tar vi ansvar för hållbarheten och dumpar inte våra kostnader på kollektivet och framtida generationer.

Utvecklingen av gastronomiska regioner, kan det påverka samverkan mellan olika aktörer?

-          Först vill jag säga att man måste vara varsam när man definierar vad som är en region. Det är ett idogt arbete. Men jag hoppas att den samhörighet som känslan av att verka i en region med ett levande kulturarv med sin mat, kan främja samverkan mellan alla typer av aktörer. Samtidigt finns det konflikter där en centraliserad livsmedelsindustri kanske börjar känna konkurrens från småföretag. Det ser vi inte minst inom slakterinäringen. Det är viktigt att hitta gemensamma möjligheter men också att se det positiva med att den lokala ekonomin med sina små lokala företag utvecklas, säger Urban Laurin.

Läs mer om Sverige- det nya matlandet, http://matlandet.se/2013/03/rapporten-framtidsbygd-vill-skapa-dialog-kring-mat-maltid-och-turism/