Ny Nordisk Mat recept (?)

Det är många som vet - och många som inte ännu greppat det hela. En förklaring och en konkretisering på sin plats kanske?

Det är Nordiska Ministerrådets program som pågår ännu till 2014. Starten var ett köksmanifest och baserar sig på värdeord som - rent, friskt, enkelt och etiskt. Uppgiften är att i huvudsak stärka Norden som en gastronomisk region både internationellt och på det lokala planet.

Kanske början var när en spanjor ansåg Norden vara en rik matregion med intressanta och fin råvaror som fick bollen att rulla - att öka stoltheten i det nordiska köket? Ett faktum är att mycket av kunskaperna om hur man tillreder de traditionella rätterna håller på att falla i glömska, eftersom allt fler förlitar sig på industrins färdiga lösningar. Kunskapen om våra nordiska råvaror och hur man tillreder dem och dess stora potential är inte en självklarhet idag. Därför vinner vi alla på att uppmärksamma vår fina matskatt, det nordiska köket.

Tacksamt får jag arbeta med området barn, mat och hälsa. Det är ett omfattande område, men viktigt. Det är i barndomen man grundlägger goda kostvanor. Genom barnen kan vi etablera kunskap och matglädje om den näringsrika mat som finns i vår egen region."Food Education" är nyckeln i detta arbete.

Det nordiska köket har dessutom goda hälsoeffekter, med råvaror av mycket hög kvalitet. Det unika odlingsläget med många ljusa timmar under växtperioden innebär näringstäta råvaror vilket är gynnsamt för både gammal och ung.

Vad kan man då göra som följer ambitionerna i köksmanifestet och programmets anda? Använda prima lokala råvaror, efter säsong. Blanda traditionella rätter med nyare infallsvinklar. Ingenting är rätt eller fel. Viktigt är att följa säsong och våra skiftande årstider. Ny Nordisk Mat handlar lika mycket om exklusiv nordisk matkonst som om att öka värdet och uppskattningen av vardagsmaten. 

Harriet Strandvik, projektledare för Barn, mat och hälsa i Norden

Läs mer på bloggen "Harriets nya blogg - alla barn har rätt till bra mat"

Svensk rapport Framtidsbygd vill skapa dialog kring mat, måltid och turism

Rapporten (Sverige - det nya matlandet) Framtidsbygd handlar om slutsatser från workshops och diskussioner som förts på ett antal inspirationsmöten entreprenörer emellan med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas än mer, särskilt på landsbygden.

-          Antingen har man ett system som är styrt uppifrån, eller så arbetar man underifrån. I dag arbetar systemet uppifrån, förutom Leader, åtminstone i teorin. Då är det viktigt med tydlighet och transparens i hela processen. Politiker och myndigheter måste bestämma sig, konstaterar Urban Laurin från Progrezzum, som sammanställt rapporten. Det behövs en tydlig röd tråd som alla kan följa från början till slut. Den saknas i dag. Det går till exempel inte att få reda på varför vissa projekt får ja och andra nej. Med en röd tråd kan projekt utgå från tidigare erfarenheter och bygga på det. I dag uppfinns istället hjulet gång på gång. Ofta upprepas misstagen.

Men man kan välja ett system som arbetar underifrån också, vilket Urban förespråkar.

-          Arbetar man underifrån, på riktigt, så låter man de lokala aktörerna driva projekt som de anser behövliga. Som samordningsmyndighet tillhandahåller man då ett nationellt samverkansverktyg via internet där man kan se bland annat vad andra gör och samtidigt konstruerar man det administrativa systemet (ansökan, rekvisitioner, utbetalningar med mera) för de små entreprenörernas behov.

Genom att sätta det lokala engagemanget i centrum blir förutsättningarna bättre för långsiktiga framgångar.

-          Det måste bli lättare för mindre lokala aktörer att ta eget ansvar. I dag är systemet konstruerat för stora aktörer, som våra myndigheter och organisationer. Många projekt bygger på vad de stora projektägarna finner vara bäst och inte på vad bygderna önskar. Deltagandeekonomin, som vi lyfter fram i rapporten, handlar just om öppenhet och underifrånperspektiv. De komplexa frågor vi lever med idag, som miljö- och klimatutmaningar, kräver att vi engagerar många. Och det är många som vill engagera sig, som inte tas om hand, säger Urban Laurin.

Ett budskap som förs fram i rapporten är ett det behövs mer samarbete på olika nivåer.

-          Sverige behöver engagera sig mer i det nordiska samarbetet och matens och turismens aktörer behöver samarbeta mer. Det behövs även mer samverkan mellan små och stora företag, liksom mellan de små företagen.

Vilken är den viktigaste slutsatsen av rapporten?

-          Att entreprenörskap är den starkaste kraften för att nå ett hållbart samhälle. Detta är en kontrast till synen att det främst är politiker och myndigheter som står för lösningen. Man kan inte kommendera fram en hållbar utveckling. Det är aktörerna på en plats i en bygd som skapar hållbar utveckling i praktiken. Det lokala engagemanget är den viktigaste drivkraften. Vi behöver stötta en lokalekonomisk utveckling som ger entreprenörerna möjlighet att verka.

Vad hoppas du ska bli resultatet av rapporten?

-          Dels att politiker och myndigheter bestämmer sig. Oberoende av om vi arbetar med centralstyrning, eller om vi bygger på de lokala krafterna och arbetar underifrån behövs det en stödjande metodik och systematik som inte finns på plats idag.

Dels att entreprenörer känner ett större självförtroende, att de inspireras och tar ett större ansvar i utvecklingen. Att vi påbörjar arbetet för att etablera en demokratisk marknadsekonomi där varje produktion betalar sina egna kostnader och inte störs av skattefinansierade projekt som konkurrerar med marknaden. På så sätt tar vi ansvar för hållbarheten och dumpar inte våra kostnader på kollektivet och framtida generationer.

Utvecklingen av gastronomiska regioner, kan det påverka samverkan mellan olika aktörer?

-          Först vill jag säga att man måste vara varsam när man definierar vad som är en region. Det är ett idogt arbete. Men jag hoppas att den samhörighet som känslan av att verka i en region med ett levande kulturarv med sin mat, kan främja samverkan mellan alla typer av aktörer. Samtidigt finns det konflikter där en centraliserad livsmedelsindustri kanske börjar känna konkurrens från småföretag. Det ser vi inte minst inom slakterinäringen. Det är viktigt att hitta gemensamma möjligheter men också att se det positiva med att den lokala ekonomin med sina små lokala företag utvecklas, säger Urban Laurin.

Läs mer om Sverige- det nya matlandet, http://matlandet.se/2013/03/rapporten-framtidsbygd-vill-skapa-dialog-kring-mat-maltid-och-turism/

Våren er tid for innhøsting av tang

Våren er tid for innhøsting av tang og derfor også et godt tidspunkt å lære seg hvordan man kan bruke denne fantastiske råvaren på kjøkkenet!

Det holdes workshop i matlagning med tang i Oslo den 12 og 13 april med introduksjon til tangartene Vingetang, Sukkertang, Fingertang, Remmetang, Purpurhinde og Søl. Tang er velegnet i de fleste retter og fungere fint både med salt, søtt, surt og bittert. Tang inneholder dessuten den meget omtalte femte smak: Umami- som også bidrar til å fremheve smaksnyanser i de andre råvarene.

Workshoppen blir en god blanding av teori, praktikk og deilig mat!

For mer info www.fremtidensmat.no og tilmelding info@fremtidensmat.no

Zoe Christiansen

Ny Nordisk Mad på landet

De små landsbyer og lokale producenter har været gode til at profilere sig og skabe ny interesse og liv på landet - med Ny Nordisk Mad

Ny Nordisk Mad har bragt en helt ny bevidsthed med sig. En bevidsthed om mad, råvarer, renhed, og nye måder at servere, tilberede og sammensætte måltider på, og en helt ny scene for den nordiske kultur. Og så er sideeffekten for Ny Nordisk Mad endda, at vores fokus går fra urbanisering til decentralisering.

Ja, man kan ligefrem sige, at Ny Nordisk Mad har skabt liv på landet. En række små lokale producenter har taget temaet om nærproduktion, bæredygtighed og årstidsbestemt mad til sig, og har givet deres egn en ny platform og respekt. Over alt i Norden profilerer egne og landområder sig nu for deres mad og deres madkultur på helt nye måder.

I flere år har den lille danske ø ud for nordligste Jylland og på højde med svenske Kungsbacka profileret sig for deres sydesalt. Ja, traditionelt har Læsø været saltets centrum i Danmark, men de seneste ti femten år er saltsyderiet blevet øens store arbejdsplads, mest populære turistmål og center for meningsfuld historieskrivning. Her vises skolebørn rundt i saltets eventyr, her fortælles salt-historier ved bålet og her produceres salt og tilbydes helsebringende saltbade.

Sideeffekten af det er, at der er flere i arbejde omkring salten. Alene de kvinder som nu syer de karakteristiske stofposer til salten har fået jobs affødt af sydesalten. Læsø har profileret sig og er med på Danmarkskortet - trods snak om udkantsområder.

Også rigtig mange steder i Sverige slår landsbyer sig op i forlængelse af Nordisk Mad. Et pragteksemplar er Skåne, som forstår at præsentere gode gamle asparges på helt nye måder, at involvere stadig flere i bondens marked og åbne døre på gårdene, så alle kan se hvor osten, mælken, gederne, og alle grøntsagerne kommer fra. Også gør de det på en stolt og selvbevidst måde med lækre brochurer og god markedsføring.

Da Ny Nordisk Mad holdt sin årlige konference i Oslo, deltog flere aktive og initiativtagende ”fylker” med deres bidrag. Flere af dem har taget udgangspunkt i børn og mad og opdrager de yngste til at kende og forstå den lokale jord, at smage på de lokale råvarer og knytte historien til. De initiativer og den stolthed som de bar med sig fra Trøndelag eller Romsdal kunne med fordel bruges i mange andre landområder.

Konferencen blev holdt i det nye center omkring Mathallen, og her var de norske produkter også ofte profileret med et lokalområde. En af de charmerende historier bag butikkerne der var Den Blinde ku med et logo, hvor koen bærer en klap for øjet. Inger Rosenfeld fik en blind ko i fødselsdagsgave, da hun rundede de 50 år, og det blev udgangspunktet for en osteproduktion, som har modtaget mange priser. Til trods for at nøkkelost og hjerteost rækkes over disken i den centrale Oslo, er der ingen der glemmer at Inger, den blinde ko Melissa og osten kommer fra Ås og Strømmen. Lokalforankringen er stor, og historien helt knyttet til det. For varerne er båret af et motto; når oprindelsen tæller!

Så enkelt kan det siges. 

Iben Danielsen, journalist

Photo: www.saltsyderiet.dk