26/02/2013

Traceability in small and medium sized enterprises




Food safety has been a growing concern for the past decades as various food scandals/scares have surfaced. Traceability is an important tool in increasing food safety as it allows food business operators and authorities to withdraw or recall products which have been identified as unsafe. This is a cornerstone of the EU food safety policy.

In the past few weeks traceability has been put under a considerable strain. The presence of horse meet in different meat products emphasises the importance of good quality control and traceability.

The increased emphasises on traceability can be viewed as an opportunity for the SME´s. The challenge for the SME´s is to build up a solid and transparent quality control and traceability system. This should not be very difficult as the raw material they use for their production is usually from their close neighbourhood. This gives the SME´s opportunities to build up a good reputation and trust of the consumers.

There is a growing interest in locally produced food, that interest can be enhanced by making the origin of the products more visible to the consumers, increasing their sense of security and ultimately food safety.

Gunnþórunn Einarsdóttir, project leader of SME
gunna@matis.is
Photo: matis.is

06/02/2013

Festival för nordisk street food - ja tack!

Kan man få tusentals ungdomar på festival som mestadels äter billigt rågbröd och burgare att bli matintresserade? Absoult, menade Mikkel som organiserar matutbudet på Roskildefestivalen. Arrangörernas egen undersökning har visat att de flesta av besökarna är intresserade av att äta nyttigare. 

Fredrik Melin från Fred's Food truck i Stockholm tackar Stockholm Street Food Festival för att han hittade sin publik och kunder som nu letar upp honom på Facebook och kommer till de ställen där han står pakerad. 

Så, är en festival kanske startpunkten för att börja en nordisk street food rörelse? Antagligen. Ser fler matentreprenörer möjligheten att möta sina kunder och etablera kontakt med en stor mängd kunder, som på en matfestival, så vågar förhoppningsvis fler satsa på street food som en födkrok. Nu börjar arbetet!

Ingar Nilsson / Ny Nordiska Mat II

05/02/2013

Traditionell gatumat med skånska råvaror

Alla tycker om att äta ute. Första dagen på Ny Nordisk Mats konferens om street food i Malmö avslutades med middag på street food-vis. Tiffany Ng och hennes företag Silver Spoon från Köpenhamn hade lagat traditionell gatumat men med skånska råvaror. 

Soppa på skaldjur med dillumplings, samosas med squash och prästost och grillad fläskkarré med flatbröd på bovete och syltade morötter. Allt var nylagat, gott, opretentiöst och åts med händerna. Mums! Och en påminnelse om vad bra gatumat kan vara; en korsning av smaker och mattraditioner som äts tillsammans och inte kostar skjortan. 

Nu vill vi ha mera sådan mat på gatorna i Norden. Danmark och Köpenhamn är förstås först med att lätta på reglerna för gatumatsförsäljning men även i Helsingfors och Stockholm verkar myndigheterna ha vaknat. 

Journalisten Richard Johnson har sett hur gatumaten i Storbritannien har förändrats under det senaste decenniet och arbetar nu på att få in street food i ett nytt shopping center i Leeds. Ett mera dynamiskt alternativ till sömniga food courts.

Ingar Nilsson / Ny Nordisk Mat

04/02/2013

Vad är en ålandsfrukost?


Det händer på matÅland!Jag har äntligen kommit igång med arbetet med att på ett konkret sätt engagera en mera enad form av matÅland. Länge har jag ställt frågan varför inte flera matställen profilerar sig mera åländskt!? Frågan är ur mitt perspektiv, varför skulle man inte vilja satsa på mer åländskt !? 

Det är allt fler besökare som verkligen vill äta åländskt här på Åland, av hög kvalitet. Åker man till en plats, vill man också äta av ortens delikatesser, varför skulle matställen på Åland gömma dem!? För dyrt!? Då måste man också ta betalt. Våga berätta om mervärdet av produkten. Kanske ha ett alternativ. Exempel: Kötträtt på menyn, väljer man åländskt lamm kostar det x € dyrare.


Vi är antagligen Finlands bästa matregion. Vi har råvaror och produkter av mycket hög kvalitet. Jordmån och växtklimatet är är gynnsamt. Vi har en relativt småskalig produktion och har ett förvånansvärt brett utbud av produkter. Att få ihop till exempel en frukost med en Ålandsprofil är inte svårt!
Den här listan är bara några idéer som föddes på ett kort planeringsmöte med Ella Grüssner Cromwell-Morgan och Karin Limnell, lärare inom mat och dryck, Högskolan på Åland:

-               Shot´ar: 1. Nypon, havtorn, 2. Grönkål- äppel, 3. Blåbär-lingon med bas: naturell yoghurt
-               Flingor, hemgjorda – rostade + äppelchips (skilt)
-               Naturell yoghurt
-               Färsk gröt (havregryn, äppelmust, nat.yog.hurt + äppelbitar) + persilj-socker
-               Kalljäst hemvetebröd
-               Smör
-               Pålägg: Dahlmans charkuterier
-               Gubbröra på ägg och kallrökt fisk
-               Skorpor på svartbröd
-               Skorpor på hemvete
-               Ostbricka: ÅCA ostar, färskost m örter + getost, Wetterros ost
-               Marmeladbricka: Aplagård, Smakbyns, ålandsdelikatessers….m.fl
-               Äppelkaka med havresmulor
-               Dryck: Kaffe / Te + varm gammaldags mjölk
-               Äppeljuice

Här är utgångspunkten, allt åländskt (förutom kaffet och teet)! Vi har fantastiska mjölkprodukter, ägg, honung, charkuterier, spannmål, fisk, bär -  och fruktprodukter.


Läs mer på NNM Åland ordf. Harriet Strandviks blogg

01/02/2013

Urban farming är snart här - i stor skala!


 På konferensen i Oslo hade vi inslag om ”Urban farming” - odlingar i staden. Döm av min förvåning när jag igår, på mitt lunchställe i Linköping, hamnade mitt upp i ”The World Summit of Urban Agric...ulture”. Personer från hela världen diskuterade denna nya form av matproduktion.

Förvåningen blev inte mindre när jag strax efter blev informerad om att världens första höghus med urban farming, i kombination med kontor, inte skulle byggas i Dubai, som jag läst i Illustrerad Vetenskap. Istället skulle det byggas Linköping, bara några kilometer ifrån där jag bor. Klart om två år! http://plantagon.com/urban-agriculture/vertical-greenhouses
Se även diskussionen i lokaltidningen http://www.corren.se/asikter/debatt/

Dock blev jag konfunderad, när ansvariga personer berättade vad som skall växa i dessa jättestora växthus. Thailändsk kål som skulle spejas med näringslösning. Det är nog inget fel på kål från Thailand, men låt detta inte bli en teknisk fråga!

Omtumlad vacklade jag ut från min förlängda lunch och insåg att det är hög tid för oss som älskar mat att ha åsikter om denna nya form av matproduktion. Byggnaden i Linköping ingår visserligen i ett utvecklingsprojekt, där målgruppen är stora städer på mer sydliga breddgrader. Men här har vi verkligen chans att påverka framtidens matproduktion även utanför Norden.
 
Magnus Gröntoft, programkoordinator Ny Nordisk Mat II