Alla barn har rätt till bra mat. Mat som är ren, frisk, enkel och etisk – beskrivningen av den Ny Nordiska Maten. Rättigheten att få äta näringsrik mat är en internationell strävan för jorden barn. I UNICEF´s barnkonventions artikel 24 kan man bland annat läsa om barns rätt till ”näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär”.
Det är en stor ära och utmaning att arbeta för att främja bra mat för våra barn och unga i Norden. Barnen är framtidens viktigaste kapital. De åtgärder vi kan göra och som redan har gjorts för barn, mat och hälsa är den viktigaste investeringen med tanke på framtiden. Den regionala maten och nordiska råvaror är hämtade från naturen, tillgångar som vi har lånat av våra barn.
Jag är övertygad om att de kunskaper vi kan lära ut om goda råvaror och hur de tillreds samt erbjuda lustfyllda måltider är investeringar för god hälsa, genom hela deras liv. Goda matvanor befäster vi i barndomen och vi vet alla att det är svårt att lära en gammal hund sitta. I Finland (säkert i fler länder) var de barnen som lärde föräldrarna i hemmen hur man sorterar sitt avfall och komposterar. Ett framtidsscenario är att också barnen kan lära föräldrarna om nordiska råvaror och hur man tillreder dem.
Min vision och förhoppning är att skapa ett nätverk av goda erfarenheter (=investeringar) kring barn och mat. Ett samnordiskt nätverk, en ”erfarenhetsbank” av satsningar på detta viktiga ämne. I vår del av välden har vi andra utgångspunkter än i utvecklingsländerna. Våra barn lider inte av undernäring i ordets rätta bemärkelse. Däremot finns forskning om ohälsa och övervikt kopplade till våra måltidsmönster. Många varningsfingrar är riktade mot västvärldens höga konsumtion av raffinerade produkter och över processade livsmedel.
Jag anser att det finns ett stort behov av att öka kunskaperna kring naturlig mat. Barn och unga idag har ett stort behov av kunskap om sund mat samt erbjudas nya möten kring ren, frisk, enkel och etisk mat. En springande punkt är hur vi kommunicerar mat, hur kan vi väcka nyfikenhet, glädje, lust och uppskattning av det nordiska köket? Arbetet börjar i barndomen och glädjen och nyfikenheten bör vara drivkraften i arbetet.
Harriet Strandvik, ny projektledare för barn & mat-projektet (NNM II)
Bra Harriet. Och råvarukännedom och grundläggande baskunskaper i matlagning bör vara självklara inslag. Och platsen för den verksamheten anser jag hör hemma i skolköken (lika mycket som i hemmet) Skolan har ett gemensamt ansvar i att måltidsfostra genom den offentliga måltiden, jag anser det vara där som vi bör implementera alla dessa goda tankar och förebilder som NNM står för. Får man inte gehör hos de kosthållsansvariga ger det inte heller någon positiv effekt i matsalen och i förlängningen inte heller i hemmet.
ReplyDelete