Biskop Brask vigdes till biskop 1513 i
Linköpings stift. Brask var en betydande man i början av 1500-talet, förutom biskop
även medlem i Sveriges Riksråd. Berest och utbildad i Tyskland och Rom var han
en tidig renässans-människa och bidrog till att föra många kontinentala idéer
till Norden.
Under 2013 pågår därför ett Brask-jubileum. En
av höjdpunkterna under jubileumsåret är seminariet den 5-6 november i
Linköping, om biskopens matordning på Linköpings slott. Utifrån olika vetenskapliga
discipliner skall man då diskutera den nyöversatta matordning som innehåller en
av de tidigaste och fylligaste beskrivningarna om vad som serverades på en
större gård i Norden under senmedeltiden. Råvarorna var huvudsakligen lokala,
men inslaget att importerade produkter är många. Varor från andra delar av
Norden finns angivna, men också många från mer exotiska områden, t.ex: vin,
ris, mandlar, russin och många importerade kryddor. Men det är inte bara
råvaror som nämns, utan även hur de skulle serveras.
Vid den här tiden var Norden en union och resandet
och kontakterna inom Norden var frekventa. Vi kan därför utgå ifrån att
mathållningen på slottet i Linköping hade många gemensamma drag med andra större
gårdar runt om i Norden. Maten var grunden till överlevnad och välstånd och den
omsorg som biskopen visade maten var nog spridd i hela Norden. Noteras bör avsaknaden
av grönsaker men även det stora inslaget av fisk i kosten. Fisken berodde
naturligtvis på den katolska faste-ordningen, men lika mycket på vikten att ta
vara på det som kunde skördas, fiskas och jagas i närområdet.
Kopplingarna till NNM är därför många. Viktigt
för vår upplevelse av mat och måltider är att förstå våra rötter och traditioner.
Men viktigare är ändå hur både andra kulturer och historiska källor kan förnya
och utveckla vår egen nutida matkultur. Fisk är ett gott exempel. Förr åt man
fisk i Norden utifrån religiösa påbud och i biskopens matordning nämns fisk
lika ofta som kött. Idag är lokalproducerad fisk i Norden nästan obefintlig, trots
att vi vill öka fiskkonsumtionen utifrån både hälsomässiga och gastronomiska skäl.
Här visar Brasks matordning från 1520-talet att vi har en stor potential som
kan tillvaratas. Norsk laxodling är världsledande och kan naturligtvis
utvecklas även för sött- och bräckt vatten, nu när miljö och hållbarhet är nyckelbegrepp. (Här har Brask även
inspirerat till ett seminarium på 5 dec., se not.)
Brask ger oss också ett rikt underlag i
planerna att utveckla en utbildning för etnologer om mat & måltider. Här är
tanken att berika besök på platser och museer, genom att maten och måltiderna
anpassas till den aktuella platsen eller miljön och därmed skapar en rikare
upplevelse.
Magnus Gröntoft, Ny Nordisk Mat II, mg@
* Brasks matordning från 1520, i
nyöversättning till modern svenska. Se http://brask2013.se/inbjudan.html
No comments:
Post a Comment