Lover gratis skolemat – igjen

 I Norge har det i en årrekke blitt satt fokus på, fra øverste politiske hold, at et godt skolemåltid er viktig for læringsutbyttet. Det vil også kunne hjelpe barna i å utvikle og ta gode kostholdsvalg som bidrar til god helse. En måte å tilfredsstille kravene til skolemåltidet på, kunne være å tilby matvarer med utgangspunkt i Ny Nordisk Mat.

I min bacheloroppgave i Samfunnsernæring så jeg på hvordan skolematsituasjonen er i realiteten.

Det har vært snakk om skolematordning siden 2003- gjennom «retningslinjer for skolemåltidet», og politisk valgkamp. Politikerne lovet da, som nå, at alle elever skulle få gratis skolemat.

Men per dags dato er èn frukt eller grønnsak, det eneste elevene får gratis. Om skolene deltar i skolefrukt ordningen da vel og merke. I min undersøkelse kom det frem at kun èn av tre ungdomsskoler deltok i Skolefrukt ordningen. Dette er svært betenkelig siden et tilbud av frukt og grønt på alle skoler med ungdomstrinn er lovpålagt gjennom forskrift til Opplæringslova samt at store pengesummer blir avsatt til et slikt tilbud. Hvor blir disse pengene av?

Med det nye skolemat-forslaget ønsker politikerne, ved å la skolene selv bestemme om de vil innføre skolemat, høste erfaringer med ulike måter å gjennomføre et skolemåltid på, og kartlegge effektene av måltidet. Dette til tross for at en slik kartlegging allerede har blitt gjort – tilbake i 2006, på bestilling av Kunnskapsdepartementet.

Så nå som vi allerede kjenner til de (positive!) effektene ved en eventuell skolematordning kan vi nå fokusere på innholdet i måltidet. Nedfelt i loven står det at «måltidets ernæringsmessige verdi bør sikres» - likevel ønsker ikke politikerne å legge seg opp i hva slags mat de serverer. Dette skal være opp til den enkelte skole å finne ut. I mitt hode virker dette helt på jordet. Som det kom frem i min undersøkelse, er det tydelige store forskjeller i de kantineansvarliges kunnskap og engasjement rundt organiseringen og gjennomføringen av skolemåltidet.

Retningslinjene for skolemåltidet skal i all hovedsak fungere som et rettledende dokument som gir en pekepinn på hva som bør tilbys. Med dette menes enkel brødmat med variert pålegg. Dessverre kommer det ikke tydelig fram hva begrepet variert pålegg faktisk omfatter, og her vil kunnskapen omkring mat og helse spille en betydelig rolle. Særlig da variert pålegg enkelt kan forstås i den retning at man kan tilby Nugatti en dag og syltetøy en annen.

Med andre ord er det mye som kan, og bør, bedres før skolemattilbudet samsvarer med det som er ønsket ut i fra et helsefaglig perspektiv. I forbindelse med den ønskede konkretiseringen av retningslinjene vil Ny Nordisk Mat spille en betydelig rolle da all næringen vi behøver blir representert i den nordiske kosten som uttrykker renhet, friskhet og enkelhet. Samtidig som det bygger på de råvarene som har særlige gode forutsetninger i det nordiske klimaet.

Så nå – snart 10 år etter lanseringen av skolematordningen – er det på tide å innse at en skolematordning er en innvestering i fremtiden.

 

Läs en relaterad artikel i Aftonposten (18.6.2013), se http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/politikk/SV-lover-gratis-skolemat---igjen-7233707.html#.UcDHAxag5O4

Läs mer om projektet Ny Nordisk Vardagsmat, se http://nynordiskmad.org/tema/ny-nordisk-vardagsmat/

For spørsmål vedrørende min bacheloroppgave kan jeg kontaktes via: kafwork@hotmail.com

Kaia Anette Fagerheim (Bacheloroppgaven var tilknyttet Ny Nordisk Hverdagsmat med Pernille Baardseth som prosjektleder)

Bild: Olav Olsen/Aftonposten.no

Ny Nordisk Mat i Almedalen

Årets träff mellan politiker och allmänheten i Almedalen,Visby, slår nya rekord. Bland över 2 500 seminarier skall man lotsa sig fram och hitta det som är intressant, kopplat till den egna arbets- eller intresseområdet. Som tidigare år har mat en framträdande roll under veckan och man kan hitta rubriker som; Hur kan vi förändra skolmaten från grunden;

Framtidsmat från Östersjön; Är Ny Nordisk Mat en hållbar idé?

NNM II fanns med som aktiv partner i några av arrangemangen. Charlotta Ranert berättade hur ”Nordic Food Diplomacy” användes för att ta fram maten vid Eurovision. Det gjorde hon när Öresundsregionen öppnande sin mötesplats i ”Öresundshuset”. Här blev det snabbt fullt med människor som fick höra om det aktiva arbetet kring mat, som görs på båda sidor av sundet, med ett växande samarbete. Maten under Eurovision i Malmö, som Charlotta ansvarat för, var ett gott exemplet på det samarbetet.

På tissdag hade Åland bjudit in de nordiska samarbetsministrarna på en mottagning ombord på det åländska skolfartyget M/S Michael Sars. Vid mottagningen bjöds på åländsk mat i Ny Nordisk Mat anda, som naturligtvis var lokalt producerat och fantastiskt god. Ett mycket uppskattat inslag som avslutades med en flaskpost, som delades ut till ministrarna och deras medarbetare, se innehållet här.

Efter mottagningen deltog jag i en diskussion kring Ny Nordisk Mat och hållbarhet. Vilka värden kring hållbarhet kan maten signalera och har Norden något att bidra med? Under samtalet gavs flera exempel på verksamheter som återtagit många av de hållbarhetsvärden som var självklara för tidigare nordiska generationer. Då var maten en bristvara i många hem och allt togs tillvara. Att kasta mat var en synd som straffade sig. Något HC Andersen skildrat i sagan om ”Flickan som trampade på brödet”.

 

Magnus Gröntoft, Ny Nordisk Mat II, mg@nynordiskmat.org