Livskraftiga lokala ekonomier

I skuggan av den globala ekonomiska krisen har diskussionerna om alternativa eller kompletterande ekonomiska lösningar blivit mer intensiv. Inte minst därför att det är svårare för företag på landsbygden att få banklån. I anslutning till ministermötet i Åre hölls därför ett seminarium under titeln "Living Local Economies".

Vad som utmärker en lokal ekonomi är inte helt klart, men det börjar växa fram olika praktiska exempel som har vissa gemensamma drag. Primärt handlar det om ett lokalt engagemang och viljan att även ekonomiskt bidra till att hålla bygden levande, med god service och kultur samt ett positivt företagsklimat.

I många fall har invånarna i ett samhälle sparade pengar på banken. Frågan är då om banken skall låna ut dessa pengar till globala investeringar eller om man själv vill satsa dem i ett lokalt företag som vill förbättra servicen i bygden, t.ex. ett bageri. I det senare fallet är kanske avkastningen inte garanterad, men istället kan man bidrar till att öka livskvalitet i närområdet (doftande färskt bröd), samt att fler arbetande personer därmed bidrar till det lokala skatte- och serviceunderlaget. Är det många i bygden som satsat pengar i en nystartad lokal verksamhet ökar dessutom köptroheten och företagets chanser att överleva. Det kan vara en bilverkstad, en frisör eller en bonde som vill beta fjällen runt orten och förse området med närproducerat lammkött.

Att inte bara bo i en byggd utan också ekonomiskt bidra till dess utveckling, är nog många villiga till. Nu växer det också fram olika web-baserade lösningar (t.ex. Crowd funding) där man kan följa sina lokala "investeringar". Därför hoppas många att intresset skall öka och att fler skall bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i den egna närmiljön.

Läs mer om konferens 25-26 juni om Local Living Economies, http://lokalekonomerna.ning.com/livinglocaleconomies

Läs mer om det nordiska ministermötet om den moderna landsbygden i Åre, 27-28 juni, http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/pressinbjudan-nordiskt-ministermoete-om-den-moderna-landsbygden 

Magnus Gröntoft, Ny Nordisk Mat II, mg@nynordiskmad.org

Bild: Elisabet Skylare/NNM II

Nordisk kaktradition och dagens fika

Sedan 1800-talet har vi utvecklat en kak-tradition i Norden. Hemma, i bagerier och på konditorier bakar man, allt från små torra kakor till stora tårtor (bløtkake). Kakor som används både till fest och vardags. Äldre generationer bjöd gärna på ”kafferep”, där det i Sverige skulle serveras minst sju sorters småkakor, som då var en självklarhet för en modern husmor. Helst skulle det serveras på en broderad duk, gärna med blommönster.

Det här suget efter sötsaker har gradvis ersatts av ett intensivt godisätande och Norden ligger i topp vad gäller konsumtion av ”smågodis” och andra godisprodukter. Kakor och godis är kanske inte så nyttigt för tänder, hälsa och vikt, men utan några bevis skulle jag tro att en riktig fika med några småkakor – dagens kafferep - är att föredra framför fyllda godispåsar, ofta inhandlade i kombination med en hyr-DVD.

Men nu håller den nordiska kaktraditionen att få en renässans. I det ökande intresset för brödbakning har även småkakorna uppmärksammats. Dessutom håller vi på att skicka vårt fika och kaktradition på export. Under Eurovision bjöds alla ackrediterade journalister och mediafolk under hela veckan på ”Swedish Fika”, naturligtvis med småkakor. Ett mycket uppskattat inslag som fick stor uppmärksamhet.

Men vi njuter inte bara av våra fika-raster. Forskning, vid Linköpings universitet, visar att dessa informella stunder i en späckad arbetsdag har stor betydelse för idé utväxling, kreativitet och sammanhållningen på en arbetsplats.

För egen del kopplar jag gärna av med lite bakning för att sedan, inte utan en viss stolthet, kunna bjuda på hembakade kakor. För att frestelsen inte skall bli för stor, förvarar jag dem dock i frysen, som ligger en bit bort!

Magnus Gröntoft , NNM II, mg@nynordiskmat.org