15/11/2013

Ny Nordisk Mat visar potential inom export genom mat och kreativa näringar


Nyligen har Ny Nordisk Mat II (NNM) genomfört flera uppskattade samarbetsprojekt i Shanghai och i London. I egen regi och tillsammans med andra har NNM åter igen visat på det intresse som finns kring den nordiska maten runt om i världen. Inte bara maten i sig själv, utan också maten i kombination med andra kreativa områden. I San Francisco var det tillsammans med dataspel, i Washington och Tokyo nordisk kultur, i Cannes nordisk film och i förra veckan gällde det nordiskt mode i Shanghai och nordisk musik i London, etc. Väl genomförda uppdrag av ansvariga projektledare.

I förslagen om hur NNM kan utvecklas efter nuvarande period har styrgruppen lyft fram behovet av att kapitalisera uppnådda resultat. Att vi inte bara får internationell uppmärksamhet (kommunikation) kring NNM utan att detta även resulterar i faktiska exportintäkter för Norden.

NNM är en relativt ny företeelse på den internationella arenan, men bland en mindre och medveten skara kommer mat och måltider in som en allt oftare anlitad aktör för att förstärka marknadsföringen (branding). Det handlar om att skapa bestående minnen och en uppfattning om kvalitet och äkthet hos de internationella kunder, som skall välja i ett ofta förkrossande utbud av varor och tjänster.

Men även om allt fler får upp ögonen för samverkan mellan olika aktörer finns fortfarande en utbredd omedvetenhet vad nordisk mat och måltider kan bidra med. Denna likgiltighet finns både hos statliga aktörer som exportfrämjande organisationer, men också hos stora internationella företag som säljer varor och tjänster på export.

Delvis beror detta ointresse från ”mat-näringen” själv. Vi är vana att leverera råvaror och möjligen catering till andra, som sedan tar över och förädlar och skapar vinster inom sina fackområden. Vi har inte insett förädlingsvärdet i våra egna produkter och säljer dem till underpris (jmf t.ex. mjölkpriset för bonden respektive i handeln). 

Att känna stolthet beror ofta på två saker; att man gör något som har hög kvalitet eller är unikt, men också att man är del i något större - en tradition, en rörelse eller något annat som uppfattas som positivt och som anger de ramar man verkar inom. Detta är mycket tydligt inom vinbranschen. Här finns naturligtvis även bulkproducenter, men dessutom en stor medveten grupp som förädlar sina produkter i direkt anslutning till de områden där de odlas och som skapar mervärden för hela vinbranschen.

Med begreppet NNM finns stora möjligheter med nordiska råvaror, matprodukter och måltider som matproducenterna och deras organisationer måste utnyttja. Med andra ord - att exploatera den positiva aura som nu knyts till nordisk mat och nordisk matkultur. Men ”matnäringen” måste gå utanför primärproduktionen och ta steget vidare och koppla maten och måltiden till en större kontext. Här ingår att aktivt bearbeta både traditionell industri och andra kulturella och kreativa näringar. Syftet är att visa hur varor och tjänster kan få fler dimensioner (fler värden) kopplade till upplevelser, kvalitet och äkthet. Här har nordisk mat och matkultur en viktig uppgift att fylla.

Läs mer om Nordic Design and Innovation Week (Shanghai) och Nordic Sound Bite (Ja ja ja Festival London). 

Magnus Gröntoft, mg@nynordiskmat.org
Picture: FOOSHION dinner at Nordic Design and Innovation Week, Shanghai 2013, copyright: NNF/Jiang Kaiqiang

04/11/2013

Biskop Brasks matordning från 1500-talet och Ny Nordisk Mat


Biskop Brask vigdes till biskop 1513 i Linköpings stift. Brask var en betydande man i början av 1500-talet, förutom biskop även medlem i Sveriges Riksråd. Berest och utbildad i Tyskland och Rom var han en tidig renässans-människa och bidrog till att föra många kontinentala idéer till Norden.

Under 2013 pågår därför ett Brask-jubileum. En av höjdpunkterna under jubileumsåret är seminariet den 5-6 november i Linköping, om biskopens matordning på Linköpings slott. Utifrån olika vetenskapliga discipliner skall man då diskutera den nyöversatta matordning som innehåller en av de tidigaste och fylligaste beskrivningarna om vad som serverades på en större gård i Norden under senmedeltiden. Råvarorna var huvudsakligen lokala, men inslaget att importerade produkter är många. Varor från andra delar av Norden finns angivna, men också många från mer exotiska områden, t.ex: vin, ris, mandlar, russin och många importerade kryddor. Men det är inte bara råvaror som nämns, utan även hur de skulle serveras.

Vid den här tiden var Norden en union och resandet och kontakterna inom Norden var frekventa. Vi kan därför utgå ifrån att mathållningen på slottet i Linköping hade många gemensamma drag med andra större gårdar runt om i Norden. Maten var grunden till överlevnad och välstånd och den omsorg som biskopen visade maten var nog spridd i hela Norden. Noteras bör avsaknaden av grönsaker men även det stora inslaget av fisk i kosten. Fisken berodde naturligtvis på den katolska faste-ordningen, men lika mycket på vikten att ta vara på det som kunde skördas, fiskas och jagas i närområdet.

Kopplingarna till NNM är därför många. Viktigt för vår upplevelse av mat och måltider är att förstå våra rötter och traditioner. Men viktigare är ändå hur både andra kulturer och historiska källor kan förnya och utveckla vår egen nutida matkultur. Fisk är ett gott exempel. Förr åt man fisk i Norden utifrån religiösa påbud och i biskopens matordning nämns fisk lika ofta som kött. Idag är lokalproducerad fisk i Norden nästan obefintlig, trots att vi vill öka fiskkonsumtionen utifrån både hälsomässiga och gastronomiska skäl. Här visar Brasks matordning från 1520-talet att vi har en stor potential som kan tillvaratas. Norsk laxodling är världsledande och kan naturligtvis utvecklas även för sött- och bräckt vatten, nu när miljö och  hållbarhet är nyckelbegrepp. (Här har Brask även inspirerat till ett seminarium på 5 dec., se not.)

Brask ger oss också ett rikt underlag i planerna att utveckla en utbildning för etnologer om mat & måltider. Här är tanken att berika besök på platser och museer, genom att maten och måltiderna anpassas till den aktuella platsen eller miljön och därmed skapar en rikare upplevelse.


Magnus Gröntoft, Ny Nordisk Mat II, mg@nynordiskmat.org
 
Mer information:


* Brasks matordning från 1520, i nyöversättning till modern svenska. Se http://brask2013.se/inbjudan.html

19/10/2013

Can the Nordic dietary policies be a role model?

The Nordic Cuisine model was presented as a poster at an international conference of nutrition under the headline food culture practices.

The Nordic Cuisine shall create and inspire the joy of food, taste and variety, nationally and internationally based on food pleasure, food culture, health and wellbeing.

Nutritional policies in the Nordic countries (Norway, Sweden, Denmark, Finland, Iceland, Ferroe Islands, Greenland, Åland) have long time been founded on evidence based models for nutritional recommendations and dietary guidelines. To create a complete model for influence consumer behaviour towards Nordic food is to translate the evidence based recommendations and guidelines into Nordic cuisine, production and consumption.

Nordic Council of Ministers has supported a program called New Nordic Food aimed to influence food culture in order to promote positive changes in eating behaviour. The Nordic common values (Equality, Health conscious, Short power distance, Sustainable development, Environmentally friendly, Democratic development) and the Nordic food values (Pure, Fresh, Simple, Ethnical & Season, Traditional, Value chain, Gastronomy) have been identified through a New Nordic Cuisine Manifesto. New Nordic Food programme has established a series of activities in order to strengthen Nordic cuisine and hereby changing eating behaviour, as the third element in a complete dietary policy system.

New Nordic Food projects are based on social entrepreneurships through interdisciplinary collaboration and communication with researchers (food and health), consumers, chefs, industries and authorities and the Nordic Cuisine model is created
  • Foodscapes (improved public meals) - To develop healthy Nordic food to targeted sectors and vulnerable groups such as school meals for children, public meals in hospitals and institutions
  • SME in the Bioeconomy - Small and medium size food enterprises (SMEs) are encourage to exchange knowledge and inspiration about food meals with high cultural and sensory qualities through product development and marketing of local, seasonal and traditional food
  • Food diplomacy and creative industries (food as art) are tools for communication of culinary experiences for all senses that strengthen the Nordic countries’ unique values, at home and abroad
  • Food and nutrition - The food nutrient content and quality are affected along the value chain, and an increased knowledge of what happens with the nutrients in the raw materials, during processes, preparation of meals and after it has been eaten, are important to develop healthy Nordic food
The concept of New Nordic Cuisine is an innovative approach to traditional foods combined with strong health perspectives and an ethical production philosophy. The interdisciplinary cooperation is the key success factor in the Nordic model with main focus on food, nutrition and welfare.

IUNS 20th International Congress of Nutrition, Granada, Spain 15. – 19. September 2013
Book of abstracts: Ann Nutr Metab 2013, 63(suppl 1) 1 – 1960 https://www.karger.com/Journal/Issue/261117

Page 1745 CAN THE NORDIC DIETARY POLICIES BE A ROLE MODEL? P. Baardseth, E. Risvik, Nofima  

Pernille Baardseth, Nofima, pernilla.baardseth@nofima.no

Picture: Nofima.no

30/08/2013

Filmfoodfestival: Mad er godt for øjnene


Danmark fik introduceret Foodfilm, Foodporn og CPH Food Film Lab Culinary Team

Copenhagen Cooking bød på en Danmarks, en Nordisk, måske en Europæisk premiere – Filmfoodfestival. En aften i sækkestol forsynet med vand, en papirspose og servietter og så ti mad-film og ti serveringer. Cirka 130 madentusiaster havde vovet sig ud til Madeleines på Refshaleøen for at prøve sansebombardementet i mørke iscenesat af Mad og Medier og lang række aktører.

Rasmus Holmgaard og Marie Sainabou Jeng fra Mad og Medier var selv gæster ved en filmfoodfestival i USA for tre år siden, og de havde fået initiativtageren Seth Unger til Danmark medbringende dougnuts fra Top Pot i Seattle.

Filmene var korte kærlighedserklæringer til mad, og der var mange udtryk fra ophøjet velsignelse og forfinet begejstring til reel fråden og overflod, helt officielt kaldet food porn.

Når filmens kamera sætter fokus på en tomat hvis fine stramme skind giver efter og åbner sig for den glinsende knivsægs berøring, så er det porno, som i filmen Sergüt. Når et langt langt stykke velskåret bacon med elegance udvikler sig til en lille tapas med drys mens kameraets linse nærmest kærtegner sig ind på det, så er food porn, som i Benevolent Butcher: Bacon-filmen. Ved de amerikanske filmfoodfestivaler er der en kategori med foodporn, og aftenen sidste film havde netop den titel, og tog gas på chokoladedyppede jordbær og flødeskumsbananer.

Serveringerne ved filmfestivalen blev skudt ind på filmrækkerne i små elegante serveringer og de var stærkt inspireret af filmene. Vi så film og spise fra Sushi Lovers, fra Madeleines, fra Nose2tail og fra den nye Candeur Dessert & Cocktail Bar.

Der var også dokumentarfilm om tilblivelse af etniske retter, som Mexican Cuisine eller Tako fra Japan og små anekdotiske film som Pastry Paris eller Dog Eat dream, og ingen af deltagerne vil glemme den skønne portrætfilm af Mr Okra fra New Orleans. Her var serveringer fra Folkets Madhus, og fra entusiaster som havde samlet sig i CPH Food Film Lab Culinary Team.


Iben Danielsen, Ny Nordisk Mad II

Foto: Chris Tonnesen 

19/08/2013

Food manufacturing success - inspiration from San Fransisco

New Nordic Food delegation participated in La Cocina's 4th Annual Food & Entrepreneurship Conferens in San Fransisco. The theme of the conference was work, women and food.

A lecture concerned financing and food business. Getting money to start a food business is tough. Karen J.Burns, recognized as a food and beverage industry expert gave five healthy tips for food manufacturing success.

1) Manage cash flow

2) Know what you do - and do it well

3) Tap into the hottest trends

4) Don't underestimate the power of your network

5) Seek advice from seasoned professionals

The mission of La Cocina is to cultivate low income food entrepreneurs as they formalize and grow their businesses by providing affordable commercial kitchen space, industry-specific technical assistance and access to market opportunities of color and immigrant communities. The vision is that entrepreneurs gain financial security by doing what they love to do, creating an innovative, vibrant and inclusive economic landscape.

Read more about La Cocina and food entrepreneurship in San Fransisco at www.lacocinasf.org.

Charlotta Ranert & Bettina Lindfors, New Nordic Food II

10/07/2013

Lover gratis skolemat – igjen


 I Norge har det i en årrekke blitt satt fokus på, fra øverste politiske hold, at et godt skolemåltid er viktig for læringsutbyttet. Det vil også kunne hjelpe barna i å utvikle og ta gode kostholdsvalg som bidrar til god helse. En måte å tilfredsstille kravene til skolemåltidet på, kunne være å tilby matvarer med utgangspunkt i Ny Nordisk Mat.

I min bacheloroppgave i Samfunnsernæring så jeg på hvordan skolematsituasjonen er i realiteten.

Det har vært snakk om skolematordning siden 2003- gjennom «retningslinjer for skolemåltidet», og politisk valgkamp. Politikerne lovet da, som nå, at alle elever skulle få gratis skolemat.

Men per dags dato er èn frukt eller grønnsak, det eneste elevene får gratis. Om skolene deltar i skolefrukt ordningen da vel og merke. I min undersøkelse kom det frem at kun èn av tre ungdomsskoler deltok i Skolefrukt ordningen. Dette er svært betenkelig siden et tilbud av frukt og grønt på alle skoler med ungdomstrinn er lovpålagt gjennom forskrift til Opplæringslova samt at store pengesummer blir avsatt til et slikt tilbud. Hvor blir disse pengene av?

Med det nye skolemat-forslaget ønsker politikerne, ved å la skolene selv bestemme om de vil innføre skolemat, høste erfaringer med ulike måter å gjennomføre et skolemåltid på, og kartlegge effektene av måltidet. Dette til tross for at en slik kartlegging allerede har blitt gjort – tilbake i 2006, på bestilling av Kunnskapsdepartementet.

Så nå som vi allerede kjenner til de (positive!) effektene ved en eventuell skolematordning kan vi nå fokusere på innholdet i måltidet. Nedfelt i loven står det at «måltidets ernæringsmessige verdi bør sikres» - likevel ønsker ikke politikerne å legge seg opp i hva slags mat de serverer. Dette skal være opp til den enkelte skole å finne ut. I mitt hode virker dette helt på jordet. Som det kom frem i min undersøkelse, er det tydelige store forskjeller i de kantineansvarliges kunnskap og engasjement rundt organiseringen og gjennomføringen av skolemåltidet.

Retningslinjene for skolemåltidet skal i all hovedsak fungere som et rettledende dokument som gir en pekepinn på hva som bør tilbys. Med dette menes enkel brødmat med variert pålegg. Dessverre kommer det ikke tydelig fram hva begrepet variert pålegg faktisk omfatter, og her vil kunnskapen omkring mat og helse spille en betydelig rolle. Særlig da variert pålegg enkelt kan forstås i den retning at man kan tilby Nugatti en dag og syltetøy en annen.

Med andre ord er det mye som kan, og bør, bedres før skolemattilbudet samsvarer med det som er ønsket ut i fra et helsefaglig perspektiv. I forbindelse med den ønskede konkretiseringen av retningslinjene vil Ny Nordisk Mat spille en betydelig rolle da all næringen vi behøver blir representert i den nordiske kosten som uttrykker renhet, friskhet og enkelhet. Samtidig som det bygger på de råvarene som har særlige gode forutsetninger i det nordiske klimaet.

Så nå – snart 10 år etter lanseringen av skolematordningen – er det på tide å innse at en skolematordning er en innvestering i fremtiden.
 
Läs en relaterad artikel i Aftonposten (18.6.2013), se http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/politikk/SV-lover-gratis-skolemat---igjen-7233707.html#.UcDHAxag5O4

Läs mer om projektet Ny Nordisk Vardagsmat, se http://nynordiskmad.org/tema/ny-nordisk-vardagsmat/

For spørsmål vedrørende min bacheloroppgave kan jeg kontaktes via: kafwork@hotmail.com

Kaia Anette Fagerheim (Bacheloroppgaven var tilknyttet Ny Nordisk Hverdagsmat med Pernille Baardseth som prosjektleder)

Bild: Olav Olsen/Aftonposten.no

03/07/2013

Ny Nordisk Mat i Almedalen


Årets träff mellan politiker och allmänheten i Almedalen,Visby, slår nya rekord. Bland över 2 500 seminarier skall man lotsa sig fram och hitta det som är intressant, kopplat till den egna arbets- eller intresseområdet. Som tidigare år har mat en framträdande roll under veckan och man kan hitta rubriker som; Hur kan vi förändra skolmaten från grunden;
Framtidsmat från Östersjön; Är Ny Nordisk Mat en hållbar idé?

NNM II fanns med som aktiv partner i några av arrangemangen. Charlotta Ranert berättade hur ”Nordic Food Diplomacy” användes för att ta fram maten vid Eurovision. Det gjorde hon när Öresundsregionen öppnande sin mötesplats i ”Öresundshuset”. Här blev det snabbt fullt med människor som fick höra om det aktiva arbetet kring mat, som görs på båda sidor av sundet, med ett växande samarbete. Maten under Eurovision i Malmö, som Charlotta ansvarat för, var ett gott exemplet på det samarbetet.

På tissdag hade Åland bjudit in de nordiska samarbetsministrarna på en mottagning ombord på det åländska skolfartyget M/S Michael Sars. Vid mottagningen bjöds på åländsk mat i Ny Nordisk Mat anda, som naturligtvis var lokalt producerat och fantastiskt god. Ett mycket uppskattat inslag som avslutades med en flaskpost, som delades ut till ministrarna och deras medarbetare, se innehållet här.

Efter mottagningen deltog jag i en diskussion kring Ny Nordisk Mat och hållbarhet. Vilka värden kring hållbarhet kan maten signalera och har Norden något att bidra med? Under samtalet gavs flera exempel på verksamheter som återtagit många av de hållbarhetsvärden som var självklara för tidigare nordiska generationer. Då var maten en bristvara i många hem och allt togs tillvara. Att kasta mat var en synd som straffade sig. Något HC Andersen skildrat i sagan om ”Flickan som trampade på brödet”.
 
Magnus Gröntoft, Ny Nordisk Mat II, mg@nynordiskmat.org