Pernille Baardseth, Nofima AS: Workshop – Hva er Ny Nordisk Hverdagsmat

Representanter fra Ny Nordisk Mat, OPUS og Nordisk Ministerråd diskuterte i et møte om å samle ulike aktører for å bli enige om hva er status innen forskningen på Nordisk mat og helse. I referat av 22. august 2011 ble workshopen`s formål definert: «Formålet med mødet vil være at diskutere, hvordan der skabes det bedst mulige fundament for en Nordisk Samling, og hvordan det sikres, at samlingen også har en effekt, når vi alle er taget hjem til vores respektive lande og projekter. Yderligere vil det handle om at identificere de aktører, som vil være helt centrale for at afvikle et succesfuldt arrangement og for at skabe en vedvarende nordisk indsats for Ny Nordisk Mad og Sundhed.»

Refleksjoner etter workshopen – Hva er Ny Nordisk Hverdagsmat? 16. – 17. januar 2012, Lund Universitet, Sverige:

Prosjektleder definerte formålet som "Samling for Ny Nordisk Hverdagsmat og Helse” vil undersøke om det finnes en fellesgrobund for et felles-nordisk helseprojekt med utgangspunkt i nordiske råvarer – og hvor helsemyndighetene i de nordiske land er engasjert. Formålet er å kartlegge status om hva vi vet om den Nye Nordiske Hverdagsmaten og diskutere de helsemessige perspektiver for å forbedre helsetilstanden i befolkningen i de nordiske landene.

Eksperter fra alle de nordiske landene innen mat og ernæring var blitt identifisert ved å kartlegge programmer og prosjekter i regi av Nordisk Ministerråd. De representerte Ny Nordisk Mat, NoCE programmet (SYSDIET, HELGA) og Globaliseringsinitiativet – sunhed og velfærd. I Danmark har de i tillegg OPUS programmet (sundere mad, bedre liv, nyt nordisk køkken) som inkluderer Ny Nordisk Hverdagmat. Helsedirektoratet i Norge, Livsmedelverket i Sverige og medlem av det finske ernæringsrådet var også representert.

Josef Schmidhuber fra FAO hadde laget en oversikt over omsetningstall og inntak av matprodukter i de Nordiske land i forhold til Middelhavslandene og sett på utviklingen fra 1964 til 2007. Denne presentasjonen ble lagt fram av Grimur Valdimarsson kollega av Schmidhuber som et bakteppe. Ved å vudere denne utviklingen i samråd med WHO/FAO ernæringsanbefallingene kan man se at de Nordiske landene har en utvikling som er i tråd med anbefalingene. Gjennom diskusjoner og dialog ble status om hva vi vet om den Nye Nordiske Hverdagsmaten kartlagt hvor også prosessen rundt revisjon av De Nordiske Næringsstoffanbefalinger ble inkludert.

Det ble enighet om å samle denne informasjonen og skrive en vitenskapelig artikkel hvor deltagerne på samlingen skal være medforfattere med unntak av Helsemyndighetene som vil bidra med bakgrunnsstatistikk.

Prosjektleder Pernille Baardseth, Nofima AS

Charlotta Ranert: Nordic Food Diplomacy

Nordic Food Diplomacy – måltidsupplevelser för alla sinnen som synliggör och stärker de nordiska ländernas unika värden, hemma och utomlands.

Nordic Food Diplomacy är ett redskap för kommunikation av nordiska värden genom mat och måltidsgestaltning. Det används exempelvis vid representation, konserter, konstutställningar, föredrag, event och exportsatsningar, för att förstärka andra kulturella yttringar och budskap.

Genom att använda det nordiska, nationella och regionala köket som ett element för att komplettera andra insatser kan man skapa en spännande upplevelse av hur Norden smakar och frambringa en känsla av det nordiska. Det stärker det nordiska varumärket men även de enskilda nordiska länderna och de nordiska regionerna.

Under våren 2012 lanserar Ny Nordisk Mat en hemsida i syfte att underlätta arbetet med Nordic Food Diplomacy. Målet är att skapa en informativ och inspirerande hemsida full med mat-nyttig information om hur man skapar nordiska måltider, både hemma och utomlands. Hemsidan kommer bland annat innehålla Nordic Food Diplomacykoncept, menyer, checklistor samt länkar till leverantörer, cateringfirmor och måltidskonstnärer.

Nordic Food Diplomacykoncepten är under utveckling och det som genomsyrar dessa är att fokus ligger på totalupplevelser d v s mat, miljö, underhållning mm i skön förening för att skapa unika upplevelser av det nordiska.

Under våren kommer Nordic Food Diplomacykoncepten avprovas under filmfestivalen i Cannes och under Game Developers Conference i San Fransisco.

Mat och måltider har stor betydelse vid alla typer av representation och möten. Med Nordic Food Diplomacy kan detta understrykas ytterligare.

Vill du veta mer om Nordic Food Diplomacy eller har du tankar och idéer till vad hemsidan bör innehålla?

Kontakta projektledare Charlotta Ranert, charlotta@charlottaranert.se eller +46 (0) 737 – 18 13 18.

Eller gå in på www.nynordiskmat.org/tema. 

Magnus Gröntoft, Sverige: Höga förväntningar inför 2012

2011 har varit ett intensivt år då medvetenheten om Ny Nordisk Mat (NNM) vuxit och allt fler i Norden ser maten som en möjlighet, utöver en källa till ren överlevnad. Detta märks också i den norska regeringens ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet 2012, där mat fått en tydlig placering. Därför är förväntningarna höga inför 2012.

Området mat, måltider och matkultur är ett stort område med många aktiva aktörer. Inom NNM II-programmet har styrgruppen därför beslutat att bara arbeta med de områden där medvetenheten fortfarande inte är så utbredd, men där det finns utvecklingsmöjligheter. Nedan tar jag upp två områden och återkommer till de andra senare.

Mat och måltider som en AKTIV och MEDVETET inslag vid alla former av möten är ett viktigt område som behöver uppmärksammas. Trots att vi äter flera gånger per dag (eller kanske just därför), så ägnar vi förvånansvärt lite tid för att göra dessa stunder till en aktiv och njutbar del av dagen. För många nordbor är mat fortfarande något man stoppar i munnen för att kunna arbete – inget annat. Andra tänker bara på hälsa när de ser mat. Självklart är båda dessa aspekter av mat grundläggande, men varför inte göra något mer av maten när vi ändå skall ägna så mycket daglig tid åt måltider?

Inom området ”Nordic Food Diplomacy” arbetar vi med detta på tre olika nivåer.

1.Det Diplomatiska Bordet, där man vill visa vad de nordiska länderna har och kan.

2.Mat & Representation, där ett företag eller organisation vill göra ett gott intryck på gäster av olika slag.

3.Mat & Möten, som inkluderar alla de oräkneliga vardagsmöten som dagligen genomförs i Norden.

I de två första grupperna finns nu en ökande medvetenhet om att mer aktivt använda maten som ett viktigt inslag under ett besök eller vid en förhandling. Men detta räcker inte! NNM II vill också påverka alla de personer som förbereder enklare möten, att medvetet planera för måltiderna, i den övriga agendan. Vi vill få folk att inse möjligheterna med t.ex. en lunch och att undvika pinsamheter som t.ex. att servera pasta eller ris vid ett möte om potatis, eller lamm från Australien då man diskuterar djurskydd i Norden. Ris, pasta och australiensiskt lamm är också bra mat, men använd det då för att berätta något! Målet med kampanjen Mat & Möten är att måltider och kaffepauser inte skall lämnas åt slumpen. Man behöver inte ha en krona extra för måltiderna, bara man planerar dem så det blir både en avslappnande men samtidigt också en kreativ del av ett möte.

Men Ny Nordisk Mat vill gå ytterligare ett steg. I många sammanhang (de flesta!) vill man skapa tydliga minnesbilder av ett möte, ett event, en presentation eller en utställning. Man vill att mottagaren skall komma ihåg just detta tillfälle, denna produkt eller tjänst, bland ett stort utbud av andra. Även här kan maten och måltiden förstärka en upplevelse, men det behöver göras medvetet.

För att bidra till starkare upplevelser och minnesbilder har NNM II därför blivit uppmanade av kultur- och näringssektorerna att samarbeta med andra kulturella och kreativa näringar. Inom denna grupp finns t.ex. film, mode, musik, dataspel, litteratur, etc. Vi kommer att starta arbete i samband med några större internationella event och har därför engagerat en ny projektledare för detta område. Diskussioner förs redan med flera områden och vi har långt gående planer för samarbete under filmfestivalen i Cannes, vid dataspelsmässan i San Fransisco och under designåret i Finland 2012. 2012 kommer därför att bli ett mycket spännande år.

Jag återkommer i en senare blogg och skall då berätta om begreppet ”Ny Nordisk (H)Vardagsmat”, Foodscapes, Tang og Tare, SME och några andra viktiga områden inom NNM II.

God fortsättning på julen,

Magnus Gröntoft

Einar Risvik, Norge: Et fantastisk år inom NNM

Hvilket år vi har lagt bak oss! For alvor ser vi nå at Ny Nordisk Mat (NNM) skyter fart. Drevet av suksesser blant kokker, store initiativ som Opus programmet i Danmark, Matlandet Sverige, mat og barn kampanjen i Finland, det islandske initiativet til matmønstring i Washington DC, 13 % vekst i omsetning av regional mat i Norge, innhøstingsfest på Åland og masse mer. Alle disse initiativene er bevisst valgt for å vise variasjonen i det som foregår og for å sette lys på initiativ som ikke styres fra ministerrådsprogrammet. På denne måten ønsker jeg å vise at NNM i aller høyeste grad er en folkebevegelse med store og omfattende engasjement som springer ut alle steder i det nordiske samfunnet, på alle plan.

For oss i programmet har dette vært fantastisk, fordi det betyr at vi i større grad enn tidligere kan konsentrere oss om å få satt i gang spirer til nye initiativ i sektorer som per dato ikke er så godt dekket. Våre fokusområder i denne perioden har vært mat og barn, mat til mange, mat som representasjon og koblingen mat og andre kreative næringer. Her har vi jobbet litt etter samme lest på alle temaene, men kommet ganske så forskjellig i progresjon. Mat og barngruppen har jobbet i et år allerede og har sett verdien av å foreta en statusoppsummering om hva som foregår i de enkelte landene. Antallet prosjekter som omhandler mat og barn er enormt og analysen av best praksis og anbefalinger for hvordan vi nå skal jobbe videre med den nordiske dimensjonen begynner å ta form. Dette blir oppfølgingen i 2012. De andre temagruppene har kommet ulikt langt, for bruk av mat som verktøy i representasjon har vi allerede en prosjektleder på plass, som skal utvikle verktøy og inspirasjonsmateriale. I andre grupper har vi hatt sine første arbeidsgruppemøter for å kartlegge det som skjer i Norden.

På konferansen i Finland i oktober fikk vi se et engasjement for mat, mat og barn, mat og helse, mat til mange og mat og kreativitet som gjorde dette til en konferanse man husker og en konferanse som skaper endringer. Koblinger mellom mennesker har gitt ideer, skapt muligheter og allerede ser vi nye koblingsbokser dukke opp.

For alvor har også mulighetsrommet for bruk av mat som verktøy til å forsterke andre kommunikasjonsbudskap blitt tydelig. Resultatet er at formannskapsperioden i 2012 vil fokusere tydelig bruk av maten på en enda sterkere måte enn det vi har sett gjennom Finlands meget gode eksempel i 2011. Vi beveger oss med andre ord raskt i riktig retning.

Medieoppmerksomheten har slått alle tidlige rekorder og kommunikasjonen og interaksjonen med andre ministerrådsprogrammer og aktiviteter tar også nå form. Vi er med andre ord ved god helse, programmet har aldri hatt så mye å vise til av resultater, og det ser ut som om dette bare er starten. Et fantastisk år for NNM, nå må vi levere også i 2012, godt nytt år til oss alle.

Louise Windfeldt, Danmark: Det fælles måltid

Louise Windfeldt, Danmark: Det fælles måltid
“Does your family eat dinner together?”
Den amerikanske studerende spørger mig dagen efter den danske konference ’Fødevareteknologien møder madkulturen’, der netop havde det fælles måltid som hovedemne.
”Ja”, svarer jeg, ”for det meste”. Og med konferencen i baghovedet ved jeg, at jeg hermed svarer gennemsnitligt – ikke blot for min egen familie men for familier i Norden generelt.  

Det er en kendsgerning, men det gør os ifølge den engelske sociolog Anne Murcott, der talte på konferencen, hverken lykkeligere eller mindre kriminelle i sig selv. At sammenholde kriminalitetsstatistikken med antallet af familiære måltider er skam forsøgt, og man kan godt påvise, at de to statistikker følges ad. Det beviser bare ikke, at der er mindre kriminalitet, FORDI familien spiser sammen. Når den årsagssammenhæng bliver til artikler i aviser med billeder af den smilende kernefamilie omkring et veldækket bord, giver det snarere skyldfølelse hos os alle end det producerer gode løsninger på vores måltider.

For det fælles måltid kan være så meget andet end kernefamiliens aftensmad. Børnenes frokost i børnehaven og de voksnes i kantinen på deres arbejde er også fælles måltider, der giver anledning til at få snakket sammen og taget temperaturen på fællesskabet. Den nye danske fødevareminister, Mette Gjerskov, understregede, at vi også må få disse oversete fælles måltider til at bidrage til, at vi smager og sanser god mad og sammen får lyst og interesse – både for maden og fællesskabet. Den sociale kontekst, maden indgår i - i hjemmet, på arbejdspladsen og i det offentlige rum – skal i fokus.

I Norden spiser familierne generelt aftensmad sammen, og det er en stabil tendens, fortalte Ph.d. studerende ved Aalborg Universitet, Boris Andersen. Som nævnt kan fællesskabet være meget andet end familien, og familien kan for resten være meget andet end kernefamilien. Judith Kyst, der er direktør i ’Madkulturen’, fortalte, at man har spurgt 1000 danskere, og 70 % af dem spiser sjældent alene. 80 % mener tilmed, at måltidet bliver bedre, når vi spiser det sammen. Alligevel bombarderes vi hele tiden med, at måltidsstrukturen er under opløsning - det er bare ikke en realitet i Norden. Så lad os holde fast, og lad os få de sidste 18 %, der ifølge ’Madkulturens’ undersøgelse ofte spiser alene, med i det fælles måltid.

Konferencen var arrangeret af

·        ’Madkulturen’ - det danske fødevareministeriums nye selvejende institution, der skal fremme samarbejdet mellem fødevareindustrien, den gastronomiske sektor, råvareudbydere og forbrugere. Læs mere om dem her: http://madkulturen.dk/

·        Levnedsmiddelselskabet, det faglige netværk i Ingeniørforeningen for levnedsmiddelsektoren. Læs mere om det her: http://ida.dk/netvaerk/fagtekniskenetvaerk/industriogproduktion/levnedsmiddelselskabet/Sider/Levnedsmiddelselskabet.aspx

Magnus Gröntoft, Sverige: Ny Nordisk Mat och kreativitet

De kulturella och kreativa näringarna, dit Ny Nordisk Mat nu räknas, har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren. Inom EU är dessa områden i starkt tillväxt och många tror att de kan få stor och positiv betydelse för Europas utveckling. Den italienska forskaren prof. Pier Luigi Sacco gav många intressanta exempel på detta vid en konferens i förra veckan (http://generatorsverige.se/norrkoping11). Han visade ett tydligt samband mellan Europas länders ekonomier, samt var de låg på EU’s lista över kulturell och kreativa aktiviteter. Högst på listan låg flera nordiska länder. Lägst låg Grekland, Italien, Spanien och Irland.

Hans forskning gav intressanta förklaringar. I länder med en hög ranking var medborgarna mer aktiva och utåtriktade och hade därmed lättare att förstå och ta till sig nödvändiga förändringari samhällsutvecklingen. (I Grekland demonstrerar man för att få pensioneras vid 55 och i Nordendiskuteras rätten att få arbeta efter pension.) Detta beror kanske inte på om man äter Ny Nordisk Mat, men enligt prof. Sacco i vilken grad man tar aktiv del i kulturella och kreativa aktiviteter och därmed är öppen för nya intryck och impulser. Nu vet ni - man kan äta sig till ’Lysande utsikter’, bara det är kulturellt och kreativt!

Kjartan Kristiansen, Færøerne: Trænges sprit til Nordisk mad?

På besøg i andre nordiske lande kan man opleve at blive budt på et af landets mange specialiteter.

I Island kan det være hákallur, i Grønland kan det være mattaq, i Norge lutefisk og i Sverige kan det være surströming. På forhånd er man lidt forberedt, for der går ry af denne ildesmagende ret, som man kun kan spise, hvis man holder sig for næsen og får en stor snaps til. Desværre får man alt for sjældent at vide fra værten, at det med snapsen er en skrøne, og at specialiteten smager ganske udmærket, uden at den skal svømme i snaps. Misforstå mig nu ikke. De nordiske snapse er alle fantastisk velsmagende, så længe de serveres til stuetemperatur og ikke direkte fra fryseboksen, og en nordisk snaps til maden kan være som en god vin. Men, alt med måde.

Hákallur

Den første gang jeg fik hákall, havde jeg ingen mulighed for at få svarta dauða til. Det var enten at tage et stykke eller at vente endnu mange år på at få smage denne islandske specialitet. Den var købt i Kolaportrið – et slags marked i Reykjavík, og jeg skal ikke kunne sige om den var specielt godt lavet. Men den var aldeles velsmagende, selv efter 10-12 stykker, og ganske uden snaps.

Mattaq

Mattaq fik jeg første gang i Sisimiut på Grønland. Det var en fantastisk spise; lidt nøddeagtig i smagen, og den trængte absolut ikke til at blive skyllet ned med en snaps. Senere fik jeg budt mattaq, der desværre var blevet lidt harsktrannet i smagen. Men snaps? Nej, aldeles unødvendig.

Surströming

Endnu har jeg ikke smagt surströming uden også at få snaps til, så det har jeg endnu til gode, og jeg glæder mig.

Få snapsen væk fra Ny Nordisk mad

På Færøerne har vi ikke haft tradition for at få snaps til færøsk mad. Kom du langvejs fra ville værten byde dig velkommen med en god snaps, og hvis vejret var koldt, fik du måske også to for at få varmen i kroppen – og selvfølgelig også for at byde dig velkommen. Men maden blev ikke skyllet ned med snaps. Kun ved festlige lejligheder kunne værten lade en snaps gå rundt for at få løftet stemningen lidt mere, men ikke som en del af bespisningen.

Specialiteter i Ny Nordisk mad

Udenlandske besøgende på Færøerne har de seneste år oplevet at få ny kreerede færøske specialiteter, der er lavet af de gamle færøske specialiteter. Det er især vores gourmet-kokke, der har kreeret de nye retter, hvor de har lagt vægt på at få de unikke og spændende smage frem i råvarerne.

Til stor glæde for vore gæster, der får rigelig brug for deres smagsløg og kan glæde sig over nye smagsoplevelser. Men også til stor glæde for os færinger, for vi får også en ny oplevelse med vores kendte retter, hvor smagene kommer endnu mere til sin ret end til daglig. Den udenlandsk besøgende er spændt på de retter, som han får serveret, og han har ingen medbragt fordom med sig.

Vi har en hel del specialiteter, som vi endnu ikke har kreeret nye retter på, og vi er sten sikre på, at der i de andre nordiske lande er specialiteter, der bare venter på at blive løs revet fra snapsesyndromet.

Vi glæder os til at smage både deres og vore egne nye nordiske retter. Og lad os derudover få mulighed for at købe de ypperlige svenske, norske og finske snapse. Vi kan også anbefale de færøske snapse.

Kjartan Kristiansen